Lurö 6:e juni
Tillbaka till Lurö igen, denna gång med Främjandets traditionella Nationaldagspaddling. Vi var ganska många som startade turen med att bege oss till Badhallen och slå läger där. Några skulle komma lite senare, de hade fått problem med takräcket till bilen och så skulle de hämta kajaker och kompisar vid tåget. Vi hade ätit middag och satt och myste och började fundera på om dom inte skulle komma snart. I kikaren ser vi ett gäng om 6 kajaker som paddlar ut från Ekenäs med riktning Lurö. Antalet kajaker stämmer, riktningen lite fel. Vi kikar på dom en stund, och dom ger inga tecken på att byta kurs. Jag ringer till F som är guide för gruppen och frågar om dom vet var dom är. Jodå, det vet han. Kolla kartan en gång till säger jag, för vi har sett er passera. Ööh, jaha. Snart dyker de upp igen, denna gången på väg åt rätt håll.
Dan därpå blåser det en del från öst, vilket inte är så bra i den viken vi ligger i. Så efter morgonbestyren är det några som väljer att bära kajakerna över till läsidan, vilket för de flesta inte är så långt. Med lite hjälp så är alla så småningom i vattnet (i kajakerna alltså).
När vi paddlat en stund inser jag att Are har lite problem. Kajaken går snett
hela tiden, säger han.
-Jamen du har inte rodret nere.
-Nä, roderlinan fastnade när jag packade.
Så vi lägger oss lite i lä och ser till att få fixat roderlinan som har snott
sig runt fotstödspinnen som sitter i Lisan. Sen sätter vi av för att komma ifatt
de andra. Fredrik undrar vad som hänt, och Are svara snabbt att han gjort en
kvarts eskimåsväng. I norsk Hardangerstil. Jag håller med. Fredrik ser väldigt
undrande ut.
-Ja, du ser lite blöt ut.
Vi paddlar en ganska kort tur i lugn takt innan det är dags för lunch. Michael som var lite sparsam förra helgen tar igen det med råge. Efter lunch bär det av mot Lurö, och förståss skall vi genom vassrännan. Vi återanvänder lägerplatsen från förra helgen, den var ju så bra. Till middagen har Alina och hennes kompisar gjort matlag som jag blir inbjuden till så jag behöver inte laga mat själv. Praktiskt. Däremot gör jag efterrätt. Äppelpaj med vaniljsås, på trangia. Boels recept, alltid en höjdare som ger mig pluspoäng. Senare tar Are och jag tag i allsången, vilket betyder att det är vi som sjunger. Men vi har iallafall roligt. Lite blåsande i munspelet blir det också, framförallt på kvällen när vi går på promenad runt ön. På väg tillbaka från Stenstaka går vi strandvägen och stannar vid varje bänk och tittar på utsikten och spelar en trudelutt.
Alina på väg genom vassen, och Are fortfarande i norsk Hardangerstil (?).
Nästa dagsetapp består av turen runt Lurö, med glasskiosken som obligatoriskt stopp. På väg dit har vi lite medvind och vågor och kan surfa lite. Efter ett ganska långt glasstopp delar gruppen på sig och vi tar oss i olika takt tillbaka till lägerplatsen.
På vägen hem nästa dag gör vi det obligatoriska stoppet på Vithall, där det för några vågade blir ett bad. Senare stannar vi till vid Tyskland, där Michael delar ut choklad till alla, för han har så mycket över.
