Nu har jag sytt färdigt mitt duntäcke!
Så här gjorde jag – kanske användbara tips även för dig! Man kan säkert använda samma teknik för att sy västar, jackor eller annat av dun, eller om någon ändå vill göra en dunsovsäck så går det säkert bra.
Speciellt tack till Shelby (www.shelby.fi) där jag köpt tyget till täcket. Otroligt bra service, jag fick prova en liten bit först och testa om det var duntätt osv. Tack! För våra finska vänner har jag gjort en sammanfattning på engelska.
Har du frågor eller synpunkter – hör gärna av dig! boel.olin@telia.com
Varför ett duntäcke?
Ett täcke är bekvämare än en sovsäck om man sover på sidan. Man har liten nytta av att ha dun under sig, som i en sovsäck, eftersom man plattar till det så att det inte värmer. Om man har allt dunet över sig värmer det bättre. Man sparar alltså vikt och volym utan att tappa värmeförmåga.
Jag har aldrig sett något frilufts-duntäcke i affärerna… Där finns bara sovsäckar, och det vill jag ju inte ha. Om du syr själv får du får precis de mått på täcket och den tjocklek som du själv vill ha. Det är svårt att köpa dun av den kvalitet jämfört med den du kan få om du samlar själv. Man kan dock tänka sig att köpa ett duntäcke av bra kvalitet, ta ur dunet och göra ett täcke precis efter de mått du vill ha. Ibland finns bra duntäcken på rea.
Dun
Jag har samlat dun från skjutna fåglar, jag har jägare och duktig labrador i familjen. Det går i princip bra med alla sjöfåglar, men Kanadagås blev snabbt min favorit eftersom den är så stor, och därmed ger mycket dun per fågel. Dunet släpper lätt, drar inte med sig skinn eller kött, och är därmed rent och fräscht. Dunkvaliteten är också ypperlig på Kanadagässen, stora dun med stor volym. Man kan få ut ca 30 g dun/Kanadagås. Jag har bara samlat dun från buk och bröst, där kvaliteten är bäst, och jag har rensat bort alla fjädrar. Genom att ta dunet direkt från fåglarna får man det rent, och slipper sitta och rensa som man måste göra om man samlar i bon. Jag har också använt dun från andra sjöfåglar i mindre omfattning, utifrån vilka som dykt upp skjutna hemma i mitt garage. Jag har använt Gräsand, Ejder, Grågås och Knipa. Favoriten är dock Kanadagås, både av kvalitets- och kvantitetsskäl. Den är dock inte så bra att äta, god men väldigt seg, men labradoren Kevin har starka tänder och god aptit, så köttet tas till vara.
Eftersom mitt eget dun inte räckte, har jag också använt dun från en gammal sovsäck, som börjat ”läcka”. Jag kan bara konstatera att dunkvaliteten i den sovsäcken (som ändå varit en dyr sovsäck av ett känt märke) var ljusår sämre än den jag kunde samla själv, och jag kommer att gradvis byta ut det när jag får tag på mer ”eget” dun. Den höga andelen småfjädrar är nog skälet till att tyget i den sovsäcken slutade vara duntätt, fjädrarna är vassa och sticker med tiden hål på tyget.
Plocka dun
Jag gör så att jag hänger fåglarna, plockar sedan av alla fjädrar (som jag inte ska använda) på det område på fågeln där jag vill ta dunet, dvs bröst och mage. Känn noga så det inte är några fjädrar kvar! Sedan sitter dunet kvar, och är lätt att plocka av. Jag har använt avklippta nylonstrumpeben, fasttejpade invändigt i en dammsugarslang, som en invändig kondom. Då kan man plocka loss dunen i knippor med ena handen, och suga upp dem direkt i dammsugarslangen. De håller sig rena och fräscha, och man kan plocka ut en fin ”korv” av dun ur dammsugarslangen, med nylonstrumpan som skinn. Jag undviker ev. slabbiga partier, och dunet blir då så rent att man inte behöver tvätta det. Om man ändå vill göra det, så är det lättaste nog att tvätta det färdiga täcket. Dunet i sin nylonstrumpa lägger jag i en plastpåse i frysen, så ev. kvalster, loppor o d dör. Jag har inte sett någon ohyra alls, men allt sådant syns ju inte… Man vill ju inte ha ett duntäcke som kliar!
Nedan en gräsand med fjädrarna avplockade, men dunet kvar. Mjukt och gossigt!
Nedan en nylonstruma invändigt en dammsugarslang, vikt runt kanten och fasttejpad. Foten är kvar på strumpan, dvs strumpan är ca 30 cm lång och tät i andra änden.
Färdig ”dun-korv”, stoppas i frysen! Man kan inte göra hur långa korvar som helt, då täpper man till dammsugarslangen, men det går göra längre än denna. Detta är dunet från Gräsanden, mer blir det inte.
Material och teknik
Både material och sömmar måste vara helt duntäta. Jag har använt ett polyestertyg, ”Alfa”, från Shelby. Jag har gjort en provkudde, som jag fyllt med dun och tvättat och tumlat 10 gånger, och det har inte varit tillstymmelse till att läcka något dun.
Jag har använt en vanlig symaskin med en tunn, speciell 60-nål avsedd för maskin-broderier. Den nålen har en längre spets, och gör därmed mindre hål i tyget. Jag har sytt med broderitråd av rayon, som är tunn men ändå stark, och jag har sytt raksöm ca 1.5 mm stygnlängd. Detta verkar ha fungerat bra. Jag vet dock inte hur sömmarna åldras, men har bestämt mig för att tro på att det går bra. Jag har bränt/värmt kanterna i stället för att zick-zacka, man kan ta en öppen låga (men måste då vara försiktig så det inte sotar eller börjar brinna!) eller en lödkolv eller liknande. På packpåsen till täcket har jag dock zick-zackat, och det verkar också fungera, blir kanske lite klumpigare. Sömmarna på täcket behöver ju inte vara så starka, men på packpåsen har jag delvis använt vanlig polyestertråd och kraftigare nål. Tyget beter sig över huvud taget väldigt bra, är lätt att sy i, ligger still och drar sig inte när man syr. Man kan inte använda knappnålar, då blir det ju ett hål i tyget där dunet sedan kan smita ut. Man kan om man vill använda tape för att hålla ihop delarna, men tyget är lätt att hantera och drar sig inte så det är inte alltid nödvändigt.
Mönster
Jag har gjort ett täcke som är 120 cm brett i huvudänden, samma bredd ca 40 cm ner från huvudänden, och sedan rakt avsmalnande till 90 cm i fotänden. Jag mätte helt enkelt hur mycket rörelsevidd jag ville ha när jag låg på min madrass. Jag gjorde täcket 180 cm långt (Jag är 167), men tänkte inte på att täcket drar ihop sig eftersom tyget inte går ”kortaste vägen”. Jag har heller inte kompenserat för att täcket, även vid huvudänden, är 6 cm tjockt, och där borde jag alltså lagt in 6 cm extra för höjden. Om täcket ska vara 180 cm långt, blir täckets omkrets är m a o större än 2 X 180 cm. Det färdiga täcket blev alltså lite kortare, ca 172 cm, vilket räcker gott åt mig, men det var bra att jag tog i lite på längden i början… Kan vara skönt att kunna dra täcket över huvudet om det är kallt.
För att markera mönstret använde jag vanliga markeringspennor/skräddarkrita, fungerade bra. Jag ritade upp måtten på ett rutat A4-papper först, och ritade sedan direkt på tyget, utan att göra pappersmall i full storlek först. Gick bra. Jag ritade ut alla sömlinjer och linjer för mellanväggarna också, direkt på tyget. I långsidorna tog jag 3 cm till sömsmån, men det beror ju på hur man vill göra där. Jag har gjort en smal kant som inte är dun i, och satt knapphål i den (se nedan).
Mellanväggar
Man måste dela av täcket i kanaler, så dunet håller sig på plats. Jag gjorde kanalerna 15 cm breda (sett från sidan), men gjorde bara kanaler på bredden, dvs inga kanaler på längden. Det fungerar bra på bredder på 120 cm, men om man av någon anledning gör mycket bredare täcken bör man kanske ha en mittavdelare också. Det blir dock mycket krångligare att sy, undvik om möjligt!
Kanalerna måste ha mellanväggar, om man bara syr ihop över- och undertyget så blir ju täcket 0 cm tjockt där sömmen är, och där blir väldigt kallt… De flesta vanliga sängtäcken man köper har bara under- och överlagret ihopsydda, men de är å andra sidan inte avsedda att sova ute i under kalla nätter… Jag gjorde mellanväggar av samma material som övriga täcket. Det är inte helt nödvändigt att mellanväggarna är duntäta, man skulle ev. kunna spara några gram på att ta ett lättare tyg här, men jag brydde mig inte om det. Täcket blir lätt ändå, och jag är inte gramjägare. Jag gjorde mellanväggarna 6 cm tjocka, då blir täcket behagligt utan tjocka kläder på ner till ca 0°. (Men jämför då inte med varudeklarationen på köpta sovsäckar, jag fryser som en hund redan vid någon plusgrad i en sovsäck som ska klara -5!) Jag tror detta är lagom för vår/höst, men vid flera minusgrader kan man ju ta en tunn sommarsovsäck under. Om det är varmare så kan man lätt svalka sig genom att sticka ut en fot under täcket. Jag funderar på att göra ett täcke till, ca 3 cm tjockt, för sommarbruk och så kan jag vid ev. jättekallt väder knäppa ihop de två.
Lättast är att sy i mellanväggarna till kanalerna från huvudänden (som är dubbelvikt) och neråt, en i taget. Sy sedan ihop fotänden och ena långsidan och stoppa i dunet från andra sidan, en kanal i taget. Tejpa ihop kanalen när den är fylld. Sy ihop sista långsidan när alla kanalerna är färdigstoppade.
Stoppa i dun
Jag hade mycket bekymmer om hur jag skulle väga upp dunet. Helt i onödan, visade det sig, för hur mycket dun ska man ta? Det vet man ju ändå inte, det beror på hur tjockt man ska ha täcket, vilken kvalitet dunet har osv. Även om du kan väga upp det exakt, så vet du alltså inte hur mycket du ska ta… Jag skippade vägandet, fyllde i tills jag tyckte det var lagom tjockt, tejpade igen, en kanal i taget, och korrigerade sedan när alla kanalerna var fyllda. Lägg då ut det ihoptejpade täcket, skaka försiktigt så dunet fördelar sig jämt, och låt det ligga en stund så ser man om någon kanal är för tjock eller för tunn. Man kan lägga lite extra dun där man själv är mest frusen, t ex vid fötterna eller över rumpan, om man vill. Tänk också på att det inte ska vara lika mycket dun (mätt i gram. Men det ska ju vara lika tjockt!) i alla kanalerna, täcket blir ju smalare vid fotänden. Om man absolut vill väga, så får man räkna ut mängd (i gram) per kvadratcentimeter, och sedan räkna ut ytan (eller per kubikcentimeter, om plagget inte är jämntjockt) av varje kanal. Då kvarstår problemet med att dun från olika fåglar, eller t o m från olika delar av samma fågel, har helt olika kvalitet…
Själva istoppandet av dun var ganska enkelt, man tar nylonstrumpekorven, där dunet är hårt sammanpressat, och plockar en liten bit åt gången och släpper ner i kanalen. Man kan då känna med fingrarna om där har slunkit med någon fjäder, fjäderpennorna känns lätt, och man kan då ta bort den. Långsamma, försiktiga rörelser, så faller dunet snällt ner i täcket. Dvs man får dun över hela rummet, det går inte att komma ifrån, men mängderna är inte så förfärande trots att det ger klar julstämning och man lätt faller in i att nynna Jingle-Bells. Ha dammsugaren redo! Om man tycker att man spiller mycket är det bara att trä i en nylonstrumpa i dammsugarslangen och suga upp det, så kan man fortsätta stoppa i det i täcket. Dun är mycket snällt att suga upp med dammsugare, bara vifta lite med slangen nära dunet så kommer det flygande. Vifta dock försiktigt, snabba rörelser i ett rum med löst dun kan lät skapa en fullgod snöstorm!
Jag har gjort knapphål i nederkanten (2 st 15 cm vardera från mitten) och i långsidorna på ca varannan kanal. Sedan knäpper jag fast resårband som går under madrassen, så att täcket hålls på plats och inte kasar av mig på natten. På detta sätt kan man bekvämt vända sig i täcket och sparka runt, utan att riskera att täcket ramlar av eller att kyla läcker in. Banden knäpper man lätt bort om det är varmare väder och man vill kunna lufta lite mer. Jag har använt färdiga resårband med knapphål i, och så tagit två knappar som jag syr ihop med varandra, med lång ”hals” mellan, som jag knäpper i resårbandet och i täcket. Bra att ha några reservknappar som sitter i resårbanden, om man skulle tappa några ute…
Nedan det färdiga duntäcket upp och ned, med madrassen och resårbanden
Jag har också sytt en packpåse till täcket, efter måtten på min kajaks förlucka. Täcket går att komprimera mycket, och blir nästan lika litet som min vår/höst-sovsäck som är lagom vid ca 10°...
Mitt täcke väger ca 1100 g och är 6 cm tjockt. Tyget (täcket ofyllt) väger ca 475 g. Det funkar med alla sorters madrasser, och med de resårband jag beskrivit ovan är man flexibel och kan variera genom att flytta knapparna. Med en (mycket) bredare madrass bör dock täcket också vara bredare, så tänk efter om du använder olika madrasser med olika bredd. Mät själv! Jag har utgått från en uppblåsbar lättviktsmadrass, som jag tycker är bekvämast, som är 50 cm bred. Täcket fungerar också bra med ett Therma-rest som är 60 cm.
Blev det bra?
Ja, jag tycker det! Jag har provsovit ute i tältet i trädgården, sov gott trots en riktigt kall aprilnatt med temperatur runt noll och minimalt med kläder på. Täcket håller sig på plats som jag hade tänkt, och det är tillräckligt stort för att man ska kunna vira in sig i det och dra det över ansiktet. Det är inte så långt att man kan sova utan mössa, men det skulle å andra sidan behöva vara väldigt stort, då får man ett större, tyngre och klumpigare täcke. Men valet är fritt, och var och en har sina önskemål.
